Lydnad med hundarna och trädgårdsarbete.

Startade dagen nere på Botkyrka BK. Hade stämt träff med Susanne/Myzzko, Maria/Seiko och Yvonne/Cobra. Lotta J hakade på för att komma ut en stund.

Skulle köra Eddie idag. Startade med apporteringsdirigeringen. Lotta J la ut höger och vänster apport. Den mittersta lades aldrig ut på min begäran. Nu var det ju länge sedan Eddie fick ett lydnadspass så mina förväntningar var ju lika med noll. Skickar fram honom mot konen och kommenderar stannar - Han stannar och när jag slänger ut vänster armen och säger "apport" så springer han ut målmedvetet och hämtar för att komma in till mig. Detta resulterade i en chockad matte som bad om ytterligare ett skick men den här gången den andra apporten.

Fram till konen, stannar på kommando och när jag den här gången slänger ut högerarmen och säger apport så gör han ytterligare en klockren apportering.

Nästa moment rutan. Fram till konen och full fart till rutan, stannar på kommando (skall) och efter kommendering så lägger han sig ner. Vid inkallningen så kommer han med full sprutt. Sen blev det dumrutan och han lyssnade och gjorde rätt vid stanna, sitt och ligg..... ska nog starta honom efter sommaren.

Zyrran fick rutan, position i fria följet, fjärren  och krypet. Inte mycket att säga om hennes arbete. Vi körde även lite vittring och jag tror att det är ett moment som hon kommer att lära sig snabbt.

Sen bar det av hem. Startade mitt arbete i trädgården, fortsatte med bilen, dammsög bak i skuffen eftersom jag hade tagit ur hundburarna. Sen när jag nästan var klar med dammsugaren så sa den upp sig... trasig och eländig. Till att köpa en ny. In med hundburarna, spänna och fixa, tillbaka med sätena, in med hundprylarna. Skönt, nu skulle jag bara byta däck.

Då slog det mig; domkraften ligger under hundburarna, så det var ju bara att slita ut allt igen för att komma åt domkraften för att kunna skifta däck och sen återigen stoppa in burarna i bilen igen..... om jag inte har jobb så är jag skitbra på att skaffa sånt.


Zyrran gillar däckbyten hon var mest irriterad över att inte få hjälpa till. Till slut så fick vi ta in henne eftersom hon dels gick igång på gnisslet när du drog upp elller åt bultarna med fälgkorset eller när du rullade runt med däcken ute på gatan. Det är inte lätt att vara en hjälpsam rottweiler.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0