Bevakning
Iväg till Södertälje BK i morse. Startade med lydnadsträning och åter igen så drog Zyrran med apporten.... åtgärd i morgon. Framförgåendet gick som en smäck. Rutan, hoppet, och även inkallning gick jättebra. Det blev även en gemensam platsliggning med hela gruppen.
Sen gick vi iväg och fick ta ett gäng spårupptag. Spåren låg en 25-30 meter från vägen och när hunden hade tagit upp spåret och hittat ett föremål så var det bara att kliva av spåret och återgå till vägen. Det gick bättre och bättre varje gång. Sen fick Zyrran även ett spår som gick rakt in och över det andra spåret - syftet var att träna på just korsande spår. Hon ville gärna kliva på det andra spåret men fortsatte sen rakt fram.
Vidare med pick och pack för att binda upp hundarna i basen och lägga lite längre spår. Maria/Dusica la Zyrrans spår och jag lade naturligtvis spår till Dusica.
Gemensam fika och sen var det dags för spåren. Maria och jag kunde konstatera att våra hundar hade samma små egenheter för sig. Inte lika säkra på föremålen och slog lite. Det var ju mycket frost ute och under dagen försvann den så om hundarna hade lite jobbigt är ju inte så konstigt.
Vi avslutade med gemensam sittande bevakning. Hela gruppen skötte sig kanon. Vi var ju några som fick hålla i lite extra i kopplet ibland eftersom hundarna gärna vill springa ut.
Ska ta en lite sväng med jyckarna för att sen krypa ner i sängen i tid för en gång skull.
Sen gick vi iväg och fick ta ett gäng spårupptag. Spåren låg en 25-30 meter från vägen och när hunden hade tagit upp spåret och hittat ett föremål så var det bara att kliva av spåret och återgå till vägen. Det gick bättre och bättre varje gång. Sen fick Zyrran även ett spår som gick rakt in och över det andra spåret - syftet var att träna på just korsande spår. Hon ville gärna kliva på det andra spåret men fortsatte sen rakt fram.
När jag blir stor ska jag bli en riktig bevakningshund!
Vidare med pick och pack för att binda upp hundarna i basen och lägga lite längre spår. Maria/Dusica la Zyrrans spår och jag lade naturligtvis spår till Dusica.
Gemensam fika och sen var det dags för spåren. Maria och jag kunde konstatera att våra hundar hade samma små egenheter för sig. Inte lika säkra på föremålen och slog lite. Det var ju mycket frost ute och under dagen försvann den så om hundarna hade lite jobbigt är ju inte så konstigt.
Vi avslutade med gemensam sittande bevakning. Hela gruppen skötte sig kanon. Vi var ju några som fick hålla i lite extra i kopplet ibland eftersom hundarna gärna vill springa ut.
Ska ta en lite sväng med jyckarna för att sen krypa ner i sängen i tid för en gång skull.
Kommentarer
Trackback
